Idag kommer min plast bror på besök han är 18 år och har en flickvän i samma ålder. Han har förvarnat oss innan att hon inte mår bra och har anorexi.
Han ringde imorse och beställde maten som de ville äta här kött med potatis och sås och till efterätt äpplepaj med grädde. Jag såg precis en bild på henne. Normalviktig tjej en aningens mullig (underbart ord). Så nu är frågan varför säger han att hon har anorexi.
När han berättade om henne på senaste ”familjemiddagen” så suckade alla och tyckte så synd om honom ”vad duktig han är som tar hand om henne!”.
Löjligt, man är inte duktig, självklart är det bra att ta hand om andra människor men det är inte duktigt och framför allt går man inte till släkten sen och skvallrar det är fruktansvärt respektlöst mot flickvännen framförallt.
Någon gång måste man sluta vara ett offer börja ta hand om sig själv och ta tag i sina problem (detta gäller båda två i detta fall). Självklart är det ju väldigt praktiskt för tjejen att ha honom någon som tycker synd om henne ger henne uppmärksamhet, hon slipper ta hand om sig själv och om klockan så är fyra på morgonen och hon känner sig ensam så kommer riddaren och ”räddar” henne, berättar hur synd det är om henne.
Ska skriva ett muntrare inlägg sen! =) ^^
söndag 11 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar